When numbers perform: The performativity of calculative practices in shaping eco-innovation

The thesis is based on four papers: a literature review, two papers drawing on action case studies, and one based on an interview study. The findings suggest that calculative practices adapt to eco-innovation by integrating the shifts in value creation it introduces. This implies embracing a value-based approach, accounting for solution-level cost impacts, adopting life-cycle costing from suppliers’ and customers’ perspectives, accounting for hidden costs that make sustainable value visible, and incorporating environmental costs and externalities. The results further suggest that calculative practices for managing eco-innovation adapt by taking an outside-in approach, including the use of target costing to reduce uncertainties and enhance customer value creation. While adapting calculative practices is necessary for making eco-innovation outcomes visible, their performative influence relies on existing conditions. The thesis develops a dual process indicating that the performative effects of calculative practices depend on the dynamics between supporting and hindering conditions. When supporting conditions prevail, calculative practices enable eco-innovation. These include collaboration with stakeholders, availability of guidelines, education, strategic commitment, and regulatory pressure. However, when hindering conditions dominate, calculative practices constrain eco-innovation. Such conditions include short-term logic, uncertainties about long-term value, and measurement challenges. The thesis contributes to management accounting and innovation management by explaining how calculative practices perform to make eco-innovation visible and offers a framework illustrating mechanisms through which calculative practices enable or constrain eco-innovation.

Avhandlingen undersöker samspelet mellan kalkulativa praktiker och ekoinnovation. Den analyserar hur kalkulativa praktiker anpassas till ekoinnovation och hur de i sin tur formar ekoinnovation genom att möjliggöra eller begränsa den. Ekoinnovation avser utvecklingen av lösningar som skapar värde samtidigt som de minskar miljöpåverkan under hela livscykeln. Genom att betona långsiktiga miljömässiga och finansiella resultat utmanar ekoinnovation konventionella former av värdeskapande. Därför kräver dess utveckling en anpassning av kalkulativa praktiker genom att omdefiniera vad som värderas, mäts och därmed synliggörs. Genom att välja, mäta och värdera specifika aspekter av ekoinnovation bidrar kalkulativa praktiker till att forma ekoinnovationen. Med utgångspunkt i performativitetsteori betraktar avhandlingen den aktiva roll som kalkulativa praktiker spelar i ekoinnovation.

Avhandlingen bygger på fyra artiklar: en litteraturöversikt, två artiklar baserade på aktionsfallstudier och en artikel baserad på en intervjustudie. Resultaten visar att kalkulativa praktiker anpassas till ekoinnovation genom att integrera de förändringar som den medför i värdeskapande. Detta innebär att anta ett värdebaserat angreppssätt, beakta kostnadseffekterna av den erbjudna lösningen, tillämpa livscykelkalkylering ur leverantörers och kunders perspektiv, synliggöra dolda kostnader som gör hållbart värde synligt samt inkludera miljökostnader och externaliteter. Vidare tyder resultaten på att kalkulativa praktiker för att hantera ekoinnovation anpassas genom att anta ett utifrån-och-in-perspektiv, tillämpa målkostnadskalkylering för att minska osäkerheter och öka värdeskapandet för kunder. Även om anpassning av kalkulativa praktiker är nödvändigt för att synliggöra resultaten av ekoinnovation, beror deras performativa effekt på rådande förutsättningar. Avhandlingen föreslår en dubbel process som visar att den performativa effekten av kalkulativa praktiker beror på dynamiken mellan stödjande och hindrande förutsättningar. När stödjande förutsättningar dominerar möjliggör kalkulativa praktiker ekoinnovation. Dessa förutsättningar inkluderar samarbete med intressenter, tillgång till riktlinjer, utbildning, strategiskt engagemang och regulatoriskt tryck. När hindrande förutsättningar dominerar begränsar i stället kalkulativa praktiker ekoinnovation. Hindrande förutsättningar inkluderar dominans av kortsiktigt tänkande, osäkerheter kring långsiktigt värde samt mätutmaningar. Avhandlingen bidrar till ekonomistyrning och innovationsledning genom att förklara hur kalkulativa praktiker verkar för att synliggöra eko-innovation och föreslår ett ramverk för att förstå mekanismer som möjliggör eller begränsar den.