Who falls for misinformation?: Epistemic beliefs and political identity as predictors of conspiracy ideation, bullshit receptivity, and fallacies

In Paper I, we investigated individuals’ ability to evaluate political arguments and found that the tendency to fall for logical fallacies, and the occurrence of politically motivated reasoning in terms of belief bias (judging a logically invalid argument as valid because of the believability or familiarity of its conclusion), were similarly distributed across the left-right spectrum. Analytical thinking overall predicted better ability to evaluate logical fallacies among both leftists and rightists, and seemed to help at least rightists avoid belief bias. In Paper II, we created a measure of belief in truth relativism and disentangled two distinct forms of belief in truth relativism: belief in subjectivist truth relativism (truth is relative to subjective experience) and belief in cultural truth relativism (truth is relative to cultural context). Belief in subjectivist truth relativism predicted receptivity to both pseudo-profound bullshit and conspiracy theories. Rightists were more likely (than leftists) to believe in conspiracy theories. In Paper III, we examined if belief in subjectivist truth relativism causes the tendency to fall for and spread misinformation. In an experiment, we attempted to activate (1) subjectivist and (2) realist beliefs about truth (in belief in truth realism, a statement is true only if it accurately describes reality which exists independently of human perspective) but could not draw any conclusions from its null results as the belief activation failed. However, belief in subjectivist truth relativism did predict receptivity to both pseudo-profound bullshit and conspiracy theories, and rightists were more likely (than leftists) to believe in conspiracy theories. The tendency to spread science misinformation was positively associated with belief in subjectivist truth relativism and rightist ideology, while it was negatively associated with belief in truth realism.

Overall, the work presented in this thesis advances our understanding of who falls for misinformation in several ways. We introduce a new theoretically important predictor (belief in subjectivist truth relativism) and we develop several new promising research paradigms. Moreover, we replicate the relations between known predictors (political identity, motivated reasoning, and analytical thinking) and receptivity to misinformation using these paradigms with preregistered hypotheses and representative samples.

Denna avhandling undersöker hur tendensen att falla för – och sprida – missinformation hänger samman med, först och främst, (1) epistemologiska övertygelser om sanningens natur (huvudsakligen tron på sanningsrelativism) och (2) politisk identitet (är mottaglighet för miss-information (o)jämnt fördelat mellan vänster- och högerpersoner?), men även (3) politiskt motiverat tänkande (tendensen att tolka information i linje med ens politiska preferenser) och (4) analytiskt tänkande (huruvida en person typiskt sett är reflekterande snarare än drar förhastade slutsatser). I de tre studier som hör till avhandlingen undersökte vi relationen mellan dessa psykologiska prediktorer och tendensen att falla för och/eller sprida missinformation inom en eller flera av följande fyra kategorier: konspirationsteorier, pseudo-djup bullshit (nonsensmeningar), vetenskapsmissinformation och logiska felslut.

I Studie I lät vi deltagare bedöma politiska argument och fann att tendensen att falla för logiska felslut samt förekomsten av politiskt motiverat tänkande i termer av belief bias (att uppfatta ett logiskt ogiltigt argument som logiskt giltigt eftersom slutsatsen låter trovärdig eller bekant) var jämnt fördelad över vänster-höger spektrumet. Sammantaget predicerade analytiskt tänkande bättre förmåga att bedöma logiska felslut hos både vänster- och höger-personer och verkade hjälpa åtminstone högerpersoner att undvika belief bias. I Studie II skapade vi ett mått på tron på sanningsrelativism och identifierade två distinkta former av tro på sanningsrelativism: tron på subjektivistisk sanningsrelativism (sanning är relativ till subjektiv upplevelse) och tron på kulturrelativistisk sanningsrelativism (sanning är relativ till kulturell kontext). Subjektivistisk sannings-relativism predicerade tron på mottaglighet för både pseudo-djup bullshit och konspirations-teorier. Högerpersoner var mer benägna (än vänsterpersoner) att tro på konspirationsteorier. I Studie III undersökte vi om tron på subjektivistisk sanningsrelativism orsakar tendensen att falla för eller sprida missinformation. I ett experiment försökte vi aktivera (1) subjektivistiska respektive (2) realistiska sätt att se på vad sanning är (i tron på sanningsrealism är ett påstående sant endast om det korrekt beskriver verkligheten, som anses existera oberoende av människors perspektiv) men kunde inte dra några slutsatser från experimentets nollresultat eftersom aktiveringen misslyckades. De övriga resultaten visade dock att tron på subjektivistisk sanningsrelativism predicerade mottaglighet för både konspirationsteorier och pseudo-djup bullshit, och att högerpersoner var mer benägna (än vänster-personer) att tro på konspirationsteorier. Tendensen att sprida vetenskapsmissinformation korrelerade positivt med tron på subjektivistisk sanningsrelativism och med högerideologi samt negativt med tron på sanningsrealism.

Sammantaget bidrar denna avhandling och dess studier på flera sätt till vår förståelse för vem som faller för missinformation. Vi introducerar en ny teoretiskt viktig prediktor (tron på sanningsrelativism) och utvecklar flera lovande forskningsparadigm. Därtill replikerar vi sambanden mellan kända prediktorer (politisk identitet, motiverat tänkande och analytiskt tänkande) och mottaglighet för missinformation genom att använda dessa paradigm och representativa urval.