Euripides var en av den grekiska antikens stora dramatiker, verksam i Aten under 400-talet f.Kr., en tid präglad av krig, politiska motsättningar och snabba förändringar i stadsstaten. Om hans liv vet vi inte allt med säkerhet, men han framträder som en författare som stod nära sin tids intellektuella rörelser och samtidigt ofta gick i klinch med de traditionella föreställningarna om gudomlighet, makt och mänskligt handlande. Han skrev tragedier som fördjupade det mänskliga psyket på ett sätt som gjorde honom banbrytande: hans gestalter tvivlar, rasar, sörjer och resonerar med en modernitet som fortfarande känns igen. Genom sitt skarpa intresse för maktmissbruk, krigets förstörelse, familjens sönderfall, kvinnors ställning och spänningen mellan förnuft och passion gav han tragedin en mer psykologisk och kritisk skärpa än många av sina föregångare. Hans dramatik har haft enorm betydelse för senare teater och litteratur, inte minst genom att visa att mytiska berättelser kan användas för att belysa tidlösa mänskliga konflikter. För dagens läsare och teaterpublik är Euripides fortfarande relevant eftersom han ställer frågor om rättvisa, skuld, våld och identitet som aldrig förlorat sin kraft. Hans verk talar särskilt till den som uppskattar klassisk litteratur med psykologiskt djup, moraliska gråzoner och en tydlig känsla för hur privat lidande och samhälleliga kriser hänger samman.